4GRANSKA TEXT

Jag utför textgranskning på fyra olika nivåer:

  1. Korrekturläsning av färdigt manus, allt från artiklar, brev, webb- och faktatexter, till uppsatser och rapporter. Kontroll av sådant som stavning, böjning, skiljetecken och meningsbyggnad.
  2. Granskning och/eller bearbetning av texten utifrån syfte och mottagare. Det innebär kontroll av ordval, innehåll, stilnivå samt textens flyt och tydlighet.
  3. Granskning och ändring av disposition, rubriker och layout.
  4. En omfattande bearbetning för att anpassa texten för ett nytt syfte eller en ny målgrupp. Texten skrivs om.

Källa: Artikeln Språkkonsulter & språkrådgivare bringar klarhet i språket,
Gunnel Hammar, tidskriften Kommunicera 4:2013.

Kontakta mig gärna för diskussion eller frågor om andra text- och språkuppdrag!

Det kan till exempel gälla workshops med kreativt skrivande och skrivövningar eller kurser i språkhantering och språkbruk, råd och tips om disposition, avsändare/mottagare, budskap, etc.



Textgranskning med gott syfte

Det finns en utbredd uppfattning att text- och språkgranskning, eller korrekturläsning, finns till för sin egen skull. Att den sköts av språkpoliser som ska se till att människor uppför sig “korrekt” rent språkligt. Det är alldeles fel.

Textgranskning har ett helt annat och mycket viktigare syfte. Den ska se till att texten är:

  • lätt att förstå
  • går snabbt och enkelt att läsa
  • förmedlar EXAKT det du vill ha framfört …
  • … på ett sätt som passar det du vill ha sagt, till dem du vill nå

textenOm din text är full av slarvfel, dålig meningsbyggnad och kanske till och med faktafel, finns en stor risk att dina läsare uppfattar dig som oseriös och inte att lita på. Det vill du förmodligen inte.

Med en välskriven och lättbegriplig text får du, ditt företag eller din organisation trovärdighet.

Klarspråk – en fråga om tillgänglighet och demokrati

I grund och botten handlar bra språk och begripliga texter allra mest om tillgänglighet.

Av den anledningen utför svenska myndigheter och organisationer så kallat klarspråksarbete. Det inleddes redan på 1960-talet för att förenkla den byråkratiska kanslisvenskan, då människor hade svårt att ta till sig samhällsinformation och fylla i blanketter, bland annat.

Begreppet klarspråk innebär att skriva vårdat, enkelt och begripligt.

Klarspråk handlar alltså ytterst om demokrati: att alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad som står i texter som skrivs av verksamheter inom stat och kommun.

Men självklart tjänar även företag, föreningar, organisationer och privatpersoner på att skriva enligt klarspråksprincipen! Inte minst med tanke på hur mycket information som sprids i vårt samhälle och som vi förväntas ta del av, både inom vårt yrkesliv och på vår fritid.

När texter är skrivna med ett enkelt och vårdat språk och därmed blir begripliga, får vi lättare att ta till oss budskapet. Och vi gör det mer effektivt, dvs. på kortare tid.

Läs mer om klarspråksarbete på Språkrådet här

Testa om din text är skriven på klarspråk: Språkrådets klarspråkstest (länk).

Med hjälp av klarspråkstestet kan du ta reda på hur begriplig en text är. Testet hjälper dig att se vad som ökar och vad som minskar begripligheten, och hur du kan bearbeta texten.

Du kan testa både utkast och färdiga texter. Testet finns i två varianter, en för kortare och en för längre texter. 


Språkrådet

Språkrådet är Sveriges officiella språkvårdsorgan. Språkrådet ger råd i språkfrågor och följer språkens utveckling i Sverige. Rådet ger ut språkböcker och tidskrifter, håller föredrag, bedriver språkforskning och verkar för svenskt och nordiskt språksamarbete.

På deras webbplats finns information om allt som rör språk. Där finns också en användbar frågetjänst, Frågelådan, där du kan söka i en databas och ställa frågor om hur man skriver på bra svenska.


Övriga tjänster inom Piamaz produktion:

”Många kan inte skilja på hans eller sin. Man ‘spenderar’ tid istället för att tillbringa tid. Jag bråkar en del med mina studenter om språkliga saker. Vill man skriva så måste man vilja vara precis, så att folk vet hur man menar och inte ungefär. Då är grammatiken avgörande.”

Sigrid Combüchen, författare